You had me at hallo
Gud så skönt att vara ledig idag. Jag ligger i sängen än och smuttar på kaffe. Jag ska strax ta på mig nå kläder och städa till här hemma. Jag har en hel del kläder att vika ihop och en disk from hell. Det är lite skillnad när man är två, dubbelt av allt. Dubbelt så mycket kläder och dubbelt så mycket disk så det är bäst att sätta igång så jag blir klar idag!
Jag är har börjat få abstinens efter att träna. Jag har varit krasslig sen förra veckan och man ska ju inte träna när man känner sig febrig. Nu har jag bara hosta och är snorig så det borde börja gå att träna om jag börja lugnt. Det suger när Emil far och tränar och själv får man inte och måste stanna hemma. Ja, suget minskar ju inte precis! Jag längtar tills jag får stilla min abstinens. Jag tror faktiskt att jag åker till korpen imorgon innan jag börjar jobba och tjuvstartar lite!
Jag är inne på tredje rökfria dagen, Idag är det lite jobbigare men hanterbart. Om det inte blir jobbigare än såhär så kommer det att gå galant! Det hade varit en häftig känsla att få säga att man är rökfri och inte längre en rökare. Och för att inte tala om att få tillbaka sin kondition! Det är galet vad jag ska springa!
1 har kommenterat
Är det mitt år 2013?
Jaha, då var det åter igen ett nytt år och sjävklart är man full av förväntan vad det här nya året ska ge.
Idag är min första rökfria dag. Det har faktiskt gått vansinnigt bra. Jag har inte ens varit sugen på en cigg. Kanske är jag rökfri nästa år den här tiden? vem vet!
Jag har världens finaste pojkvän som jag är upp över öronen förälskad i. Jag är så lycklig att jag får vara med honom och jag hoppas att vi kommer spendera många nyår tillsammans!
Jag har ett fantastiskt jobb som jag älskar, underbara kollegor, världens bästa vänner och en familj som älskar mig. Vad mer kan man önska sig?
Jag har så många bra förutsättningar för att det här ska bli ett fantastiskt år. Bara att man har bra förutsättningar redan första dagen på året sätter väl ribban förbaskat högt. Kanske är 2013 mitt år? Jag hoppas de! Den som lever om ett år får se.
Jag väntar med spänning!
2 har kommenterat
Jag ska göra allt för att göra dig lycklig
Jag har verkligen hittat nån som jag klickar med. Det behövs inga knep eller någon kamp. Det är enkelt och okomplicerat och har varit det redan från början. Den rena och ovanliga känslan när det händer. När du vet från start att det här är något bra, det här är rent och som det ska vara. Det här kommer att bli roligt. Fritt från osäkerhet och rädsla. Ni vet, när man ser på han och brister ut i ett skratt fyllt av värme och förhoppningar. Känslan av att det är nu det börjar. Om jag får välja mellan alla sinnestillstånd man kan känna, så är det här min favorit. Den leken som inte är något mer än en lek - inga spel, inget fusk. Att spela svår ett minne blott. När man vågar ringa när man känner för det och veta att han svarar. När man ses och med ens blir barnsligt glad över hans närvaro.
När man, utan att man förstår det själv, blir en gladare människa av den människan. När hjärtat känns lättare och det svåra inte alls är speciellt svårt. Å den känslan, den som fyller upp hela magen med lättsamhet. Tänk hur speciellt det är att en person kan göra mig till en bättre person bara av närvaron i mitt liv. Det alldeles ljuvliga i när han retas med mig. När någon tar fram den barnsliga sidan, den som annars inte syns så ofta i ett liv där man ska vara vuxen.
Precis den känslan som får en att glömma vad kärlek har gjort med en tidigare. Så självklart att våga igen när man minns hur kärlek spelas ut i alla möjliga färger. Det existerar så oändligt många former av kärlek. Övertygelsen som tillslut når en av att det är värt det, det är verkligen värt det, att få bubbla av skratt igen och känna den där fullkomligt ljuva känslan av nyförälskelse.
0 har kommenterat
You give me something that makes me scared alright
Relationer är det osäkraste jag vet. Man kan vara så säker på så mycket annat, på hur mycket ens familj verkligen älskar en eller hur ens vänner faktiskt bryr sig om en... hur störd man än är. Hur trasig man i vissa perioder än må vara eller trots det faktum att man ibland visar fler dåliga sidor än bra.
Men kärlek, detta livslånga ämne... jag är så osäker om någon kan vara fullständigt galet kanintelevautandig-kär i mig? Det känns så långt bort. Jag kan vara säker på så mycket, men så osäker på annat. Jag undrar om jag någonsin kommer lita på att någon är helt och håller kär i mig. Som tycker att jag är rolig, smart eller härlig (förhoppningsvis alla tre) men också den sexigaste tjejen han vet. Det är så svårt att lita på kärlek, man kan vara så hundraprocentigt säker på sina egna känslor men totalt osäker på någon annans. Inte konstigt, de går varken att ta på, se eller bevisa. Det går bara att försöka lita på och hur läskigt är inte det? Man måste väl satsa för att kunna vinna men jag spelar aldrig högt i livet, jag tycker inte om casino eller tävla om pengar, jag har tagit en säker avbetalning på mitt lån och jag vill ha stenkoll på min ekonomi. Jag riskerar aldrig i materiella ting men riskerar allt i kärlek, att man kan fungera så...
0 har kommenterat
Ja, man måste väl våga?
Det handlar väl om att våga. Men att våga är det läskigaste som finns. Man står med sitt hjärta i handen och tvekar, vågar jag ge bort det?
Första gången var det så pirrigt. Vad har jag att förlora? Det visste jag inte då. Efter några gånger är det så jävla läskigt och inte pirrigt. Att varsamt slå in sitt hjärta i ett litet paket och ge bort det, här får du en present, det är ditt nu. Du kan göra vad du vill med det. Ja, men det är väl klart att det är jävligt läskigt? Det finns ju faktiskt dom som har gjort precis vad dom velat med det. Kastat det i en sjö och plötsligt kan man inte andas längre, hej då nu drunknar jag.
Men samtidigt, att ge bort sitt hjärta till någon är den absolut finaste presenten man kan ge. Och om personen som får det inte är varsam med det, då är det hans förlust och inte din. Hur rädd man än är i den sekunden man bestämmer sig att här får du, så är det häftigt på samma gång. Häftigt att man faktiskt vågar ge bort det mest värdefulla man har. Ännu häftigare när han faktiskt tar bättre hand om det än vad du själv gjort. Och om han tar det och sticker en kniv i det, tja, då har man i alla fall alltid kvar känslan av att man faktiskt vågade. Och vågar man ge bort sitt hjärta till någon som man hoppas på ska kunna börja älskar en, Ja, då antar jag att man ska kunna laga det om det nu blir så att man får tillbaka det trasigt.
0 har kommenterat
So pick me, choose me, love me
Min tandborste har fått en kompis, även mitt schampoo och mitt badlakan har fått sällskap.
Jag kan nog vänja mig vid de trots allt!
0 har kommenterat
Är det såhär de är?
Idag var det en månad sen vi började att träffas. Jag tror inte att det har gått mer än 15 timmar utan att vi har hörts sen dess. Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag har alltid sagt att kärlek är komplicerad och jag börjar inse att jag kommer få äta upp varenda ord. Jag har aldrig varit med om något som är mer okomplicerat än det här.
När han är nära vill jag bara ha honom närmare. Jag måste skärpa till mig för att inte låta mitt ansikte vila mot han varenda stund. Är det såhär det är att vara nykär? När det pirrar i magen när man ser hans namn komma upp på telefonen, när man är i ett rum fullt med folk och den enda man kan se är han, det är han man tänker på största delen av dagen.
Om det tar slut imorgon eller när jag är hundra år, jag bryr mig inte, Den här känslan ska jag njuta av här och nu och smärtan kan jag isånafall ta sen. Jag ska inte glömma bort att njuta, annars ska man alltid ligga två steg före och försöka analysera vad som händer härnäst. Jag ska bara skita i vad som händer härnäst och skratta när jag blir väckt av att han pussar mig i nacken! Jag lovar här och nu att vara glad över denna förälskelse och om det tar slut imorgon eller nästa vecka eller nästa år så ska jag inte vara grinig för att det inte blev mer. Allt sker av en orsak och nu råkar det vara så att jag får vara nykär och skicka töntiga sms om dagarna. Det är fantastiskt.
0 har kommenterat
Vad vill man ha för partner?
Många ställer sig frågan vad man vill ha ut av en relation. Vad man vill ha för typ av partner. Vilka egenskaper hen ska ha och vilka drag man faller för. Vissa rullar ut en milslång lista med punkter på krav den de träffar bör ha, vilket egentligen är helt sjukt för inte fan gör man väl så när man hittar nya vänner. Listor är onödiga för när allt kommer omkring kan du omöjligt bestämma vem du ska falla för. Istället står du där helt plötsligt en dag och kommer på dig själv med att ha fallit handlöst för en människa. Helt plötsligt står det fullkomligt klart för dig att det är hen du ska vara med. Ni två mot världen. Det är det ansiktet du vill och hoppas på att få se varje morgon när du vaknar för resten av ditt liv.
Och den känslan. Den alldeles ljuvliga, underbara känslan... den är större och vackrare än något annat. Att titta på någon och veta att vi, du och jag, vi är ett team. Det är du och jag mot världen. Kommer det sprickor i vår mur ska jag göra allt jag kan för att mura igen dem. Inget ska få ta sig igenom oss och splittra detta vi.
Ni vet känslan av att ha en absolut bästa vän i hela världen. Den personen som kan dig utan och innan. Den som vet exakt vilket humör du är på när du kommer in i ett rum och kan läsa alla dina rörelser, varenda en, som om de vore en öppen bok. Som vet vad som är rätt sak att göra när du är ledsen och som ofta är anledningen till att du är glad. Den som ger dig anledningar att skratta och som får dig att känna dig busig och bubblig. Den du ringer till när du är obeskrivligt ledsen och den som aldrig dömer dina val i livet, bra som dåliga, rätt som fel. Den som låter dig lära sig av dina misstag, stöttar dina beslut och finns där genom snedsteg och rätt steg. Den sortens vän.
Exakt den sortens människan vill jag ha vid min sida genom livet. Vi kan ställa hur många värdelösa krav vi vill på vår partner men när allt kommer omkring, är inte den viktigaste punkten att vi ska vara bästa vänner med vår stora kärlek? Att vakna med någon på morgonen, somna med någon på kvällen och veta att vi. Vi två. Vi gör allt för varandra.
0 har kommenterat
You belong with me
Som jag misstänke i senaste inlägget att min träningsvärk skulle vara brutal stämde korrekt. Jag har haft en sån vansinnig träningsvärk. Imorse när jag skulle sminka mig höll jag på att bli kvar på golvet som en strandad säl.Jag vet än inte hur jag lyckades ta mig upp från golvet men de blev en variant när jag tog tag i sängen och drog mig upp över kanten med armarna. Upp kom jag då!
Idag har vi kört cardio. Jag har gruvat hela dagen hur de skulle gå med tanke på att jag inte har kunnat gå som folk så jag har funderat på hur fan jag skulle kunna springa på ett löpband. Jag blev glatt överraskad. Det gick hur bra som helst när musklerna hade blivit varma. Idag hade jag blodsmak i munnen och jag var illamående när vi gick därifrån, med andra ord PERFEKT cardiopass!
Imorgon kör vi gym. Armar står på schemat och jag har aldrig varit så taggad!
0 har kommenterat
I guess that you can hang with me
Jag tror att jag har haft en släng av mani idag på förmiddagen. Klockan är halv ett och jag har hunnit städa, diska, tvättat, vika en del av tvätten, tränat och hälsat på Nathalie. Klapp på axeln! Jag har kvar att handla och sen är jag done for today. De är värt att göra bort allt på dagen så har man sen hela kvällen och helgen på sig att ligga i soffan och peta navelludd.
Jag har en sån vansinnig träningsvärk från igår. Jag vill inte tänka på hur mycket träningsvärk jag kommer att ha på söndag. Imorgon ska vi köra ben och träningvärk i benen kan vara bland den värsta träningsvärken som finns. Ni vet när man inte kan gå ordentligt och de ser ut som att man är skitnödig eller när man måste på toaletten och man måste hålla i sig i nått för att de tar så ont. Jag har några utmanade dagar framför mig. Men det som inte dödar de härdar. Right?;)
0 har kommenterat
Push it
Imorse steg jag upp klockan 7, infann mig på korpen 07.20 TROTS att jag hade kväll idag och kunde sova till minst 10. Jag är nog en av dom mest morgontrötta människorna som finns här på jorden och att jag frivilligt steg upp tre timmar tidigare än vad jag behövde skulle kunna få många att tappa hakan. Jag gav mig själv en stor klapp på axeln när jag hade gymmat färdigt vill jag lova.
Även imorgon på min lediga dag ska jag upp och vara på gymmet klockan 8. Lördag tar vi kl 10 så man får sova lite extra när det är helg.
Efter mitt magsjukedrama fick jag helt ny energi. Så härligt! Jag tycker verkligen att det är kul att träna. Jag älskar hur man känner sig under tiden man tränar, när adrenalinet pumpar, musiken peppar, musklerna, svetten och framför allt när man går därifrån. Den känslan är obeskrivlig!
0 har kommenterat
If i die young, bury me in satin, lay me down on a bed of roses, sink me away in the river at dawn, sent me away with the words of a love song
Gårdagen var en hemsk dag.
Jag fick magsjuka och spydde i ett par timmar. Jag hatar magsjuka, fast vem gör inte de? Det är förvåningsvärt hur liten och ynklig man känner sig när man är sjuk. Jag satt framför toaletten, vajandes och stor grät och sa hög till mig själv " inte nå mer, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte" mellan varje gång jag var tvungen att spy. Sen kröp jag tillbaka i sängen och tyckte synd om mig själv och var helt övertygad att jag skulle dö.
Mamma, min räddare i nöden var den enda som vågade sig hit igår. Hon kom med nyponsoppa, banan och cola. Jag som vanligtvis inte tycker om cola. Kan de kanske vara för att jag dricker de varje gång jag är magsjuk och förknippar det med de?
Jag låg i sängen hela dagen igår och sov mest hela tiden. Jag lyckades dock ta mig in i duschen på kvällen innan jag somnade om. Jag sov 12 timmar inatt och idag känner jag mig betydligt bättre. Lite tom på energi bara.
Jag har tänk sanera lägenheten i den mån jag orkar. Jag håller på att vädra nu och byta sängkläder är ett måste.
Sen kommer jag nog fortsätta ligga i sängen och ta igen mig så att jag kan träffa nån för det känns verkligen som att jag sitter i karantän.
0 har kommenterat
I've built my wall so high That no one could climb it But i'm gonna try
Tänk att vara ledig i tre dagar kan göra så mycket. Det känns som att jag har varit ledig i evigheter. Jag känner mig helt utvilad och är 100 procent redo för jobb imorgon.
Idag var larmet ställt på 8. Jag har varit in på ett möte på jobbet som varade i 10 minuter. En som skulle vara med var sjuk så vi skulle boka en annan dag. Nåja, sånt som händer. Min dag blev längre än om jag skulle ha sovit till nu.
Jag har satt på några tvättmaskiner. Jag har oändligt med tvätt och varje gång blir jag så arg på mig själv att jag väntar så länge med att tvätta. Nån gång kanske jag lär mig?
Nu är det bästa att kicka igång ordentlig så att det blir nått vettigt gjort utav den här dagen!
Over and out!
0 har kommenterat
Att längta
Det finns en tid för allt i livet. Och allt har sin tid, man ska inte skynda på livet. Man ska njuta av sin barndom, uppleva sina tonår, lära sig under sina ungdomsår och leva fullt ut när man någon gång blir vuxen. Ibland vill jag säga åt tonårstjejer som stressar att ta det lugnt. Jag vill säga till 12-åriga tjejer att ni behöver inte lära er lägga foundation nu, ni kommer lägga flera kilon av brun smet på era kinder under er livstid. Jag vill säga till tonårstjejerna att inte dras med och prova på alkoholen, ni kommer att få upptäcka och lära er tycka om alkohol längs med era år i alla fall. Drick inte äckliga häxblandningar som får er att kräkas innan midnatt, när ni fortfarande är barn och med all rätt kan äta fredags middag med er familj, kolla på Lets Dance och spela ett sällskapsspel med en skål chips framför er. När man blir lite äldre sen och kan gå ut varje dag i veckan och dricka alkohol lagligt, då saknar man de åren man var yngre och bodde hemma och hade fredags mys. Jag skulle vilja säga till alla tonåringar som försöker fly sin familj att stanna hemma oftare, för sen hinner man knappt blinka innan man är "vuxen" och inte bor med sin familj längre.
Familj, Det ordet smakar så vackert i munnen. Jag har alltid varit en sån som velat skynda på mitt liv. Längtade efter att bli vuxen redan när jag var tioåring. Ville ha hand om min egna ekonomi, handla min egen mat, ta hand om mig själv. Nu gör jag det och längtar redan efter att få ta hand om någon annan. Längtar efter att ha en egen familj att ha fredags mys med. Små händer som är en del av mig och en näsa som är ärvd av honom. Jag njuter av nuet men kan inte låta bli att längta lite i alla fall. Och hellre längta än sakna tänker jag, att man fortfarande ser fram emot livet. När jag har familj kommer jag säkert att längta efter pension, men så länge man ser ljust på framtiden och tänker att livet blir bättre för varje dag.
0 har kommenterat
vi kanske ljög fast vi sa att det var sant vi var aldrig kära i varann men det känns precis likadant
Klockan är snart halv åtta och jag är hundra procent redo att gå och sova. En dusch och krypa ner under täcket hade varit helt rätt just nu och med säkerhet hade jag sovit till imorgon. Ja, jag är 22 och inte 82!
Jag sov så gott inatt. Jag trodde inte att det var sant när klockan ringde imorse. Jag stack ut ena benet och drog genast tillbaka de när jag kände hur kallt det var utanför mitt varma täcke. Sen låg jag och drog mig in i de sista och lite till så det blev stressigt, typiskt mig!
0 har kommenterat
Min lillebror går ut och vi vet aldrig vart han ska Jag blir så rädd när jag tänker att det kunde vart han eller jag
Jag ligger i sängen och läste artikeln om pojken som dött i olyckan i Malå och fick en sån stor klump i magen. Nån har förlorat sin son, sin bror, sitt barnbarn, sin vän, Och jag kunde inte hjälpa att jag började tänka på min egen lillebror. Min älskade, älskade lillebror.
Vi träffas sällan och pratar nästan aldrig men tjafsar ofta.
Men den hemska tanken att jag aldrig mer skulle kunna få träffa, prata eller få tjafsa med han igen började att hemsöka mig. Att förlora min lillebror skulle vara en sorg över allt annat. Jag hade aldrig överlevt de. Jag hade dött av sorg och saknad.
Jag älskar min bror så mycket, så otroligt mycket.
Jag hoppas att han aldrig tas ifrån mig för tidig, min älskade älskade lillebror!
0 har kommenterat
Cause they don't even know you All they see is scars They don't see the angel Living in your heart
Idag ställer vi tillbaka klockan. Det visste jag. Mamma ringde halv 6 så jag steg upp, duschade, kokade kaffe och tog en rök. När jag sitter i köket så ser jag på klockan som hänger på väggen, 05.45..Vad fan tänkte jag? klockan ska ju vara 06.45. När tanken slog mig att det inte stod helt rätt till så gick jag till datorn 04.50. Helvete! när jag kollar på mobilen så är den 05.55 och med en noggrannare undersökning så ser jag att min mobil är inställd på paristid och alltså inte ställt tillbaka sig.
Jag ringde till mamma och frågade vad klockan var"06.00" säger hon! Nä, visst är den 05.00 mamma. "Men jag har stä.. Oj, hör jag i andra sidan luren och hon brister ut i ett skratt.
Leif jobbar inatt och vi munnhuggs, retas, jävlas och hånar varandra jämt, Kan ni gissa hur gott gubben hade mått ifall jag hade kommit en timma tidigare?! Jag hade fått äta upp det för resten av mitt arbetsamma liv eller iallafall tills han går i pension och det är 15 år dit. 15 år av narr. Nä, det nöjet ska inte gubben få. Nu när jag kommer till jobbet kan jag skratta åt han för att han har fått jobba en timma längre. Skratta bäst som skrattar sist! haha
0 har kommenterat
got freaky, freaky, baby I was chillin’ with my ladies I didn’t come to get bougie I came here to get crazy I was born to get wild, That’s my style
Lördag, älskade lördag. Jag är ledig i helgen och det var behövligt. Det har varit några hektiska dagar på jobbet så de är väl befogat med helg och få vara ledig.
Snart kommer Rebecca förbi så vi ska in på bolaget. Jag behöver en rolig kväll och få skratta. Det kommer vara värt att ha ångest imorgon!
0 har kommenterat
so am i in this alone? what i´m looking for is a sign
Karma is a bitch
Ny dag och nya möjligheter säger dom. Iallafall är det en ny dag, måndag och en ny vecka. Förhoppningsvis blir det en bra vecka. Jag är lyckats bli förkyld och inte lite heller. Jag snorar, hostar och ögonen rinner, karma kom och bet mig i arslet om man säger så.
Nog är det tur att man blev kvinna för hade jag blivit en karl så hade jag väl inte ens tagit mig upp ur sängen imorse när det inte gick att andas och bröstet värkte för att jag har hostat hela natten. En förkylning har förhoppningsvis ingen dött av så jag ska nog överleva.
0 har kommenterat
så snurra min jord igen
Söndagen är här och inte helt oväntat så knackade ångesten på halv åtta på morgonen. Jag vaknade av min ångest och jag var säker på att den skulle ta mig ner på djupet och det har den och andra sidan gjort. Jag har legat i sängen, i forterställning och plågats.
Det är först nu som jag lyckades kravla mig ur sängen och ta en dusch och bara sådär så är ångesten nästan borta. Det är precis som att den följde med vattnet ner i avloppet. Mina ben orkade inte stå så jag satt ner i nästan 30 minuter och på 30 minuter hinner man med många tankar. Jag hann reda ut en hel den av den stora tjorven som jag själv har skapat.
Förbannade fylleångest!
1 har kommenterat
So pick me, choose me, love me
Två dagars arbetsvecka har jag haft och nu har jag gått på helg. Hur underbart är inte de? en gång på sex veckor har jag den här drömveckan. Sen på måndag har jag kväll så hela söndagen kan jag ligga och må dåligt över lördagen utan att ha panik att jag ska upp halv sex måndag. Jag älskar de!
0 har kommenterat
Silence is a womans loundes cry
Gud, jag vill bara gråta. Jag vill gråta så mycket men jag kan inte. Gåten ligger där så nära men det finns inga tårar. Istället gråter jag inombords, tyst och stillsamt utan att nån märker de. Ibland måste man gråta för att människor faktiskt ska förstå att man är ledsen, att dom ska förstå att det jag gör just nu sårar den här människan. Dom förstår det liksom inte annars.
Jag kan inte förstå hur man kan agera, göra vissa saker och sen inte fatta att oj, om jag gör dehär så kanske den där människan blir ledsen och sen faktiskt ha bra samvete. Jag brukar tänka tillbaka till mig själv och mina egna handlingar. " Hur hade jag känt mig själv om nån gjorde såhär mot mig"
Ett fint exempel är när jag var tillsammas med mitt ex och det fanns dom som låg med han fast dom visste att vi var tillsammans. Dom deltog i hans otrohet och stuntade fullständigt i hur många nätter jag låg och grät, hur dåligt jag mådde och hur många ärr i min själ som fortfarande hemsöker mig, hur jag än idag har svårt för att lita på en kille, att jag idag är så rädd att träffa en kille som ska vara otrogen mot mig så att jag hellre klipper banden än faktiskt ger det en chans.
Visst låg mycket hos han och han går absolut inte skuldfri, men om man VET visst fan har man själv en skyldighet? Att man är så egoistisk över sin egna temporära tillfredställelse att man fullständigt skiter i hur den tredje personen mår efter sin handling.
Jag själv hade aldrig gjort så mot någon människa, inte om jag visste att det var förbjuden frukt. Jag vet hur man mår och jag önskar ingen människa ett så trasigt hjärta.
Nu var det inte det här jag tänker på för det har jag förlåtit dessa människor för men jag kommer aldrig kunna glömma. Men det är ett för jävligt bra exempel.
Däremot när en del av mina vänner är så egoistiska över sin egen tillfredställelse att dom struntar i hur jag faktiskt känner mig, när dom inte bryr sig om att dom sårar mina känlor eller någon annans för del delen så blir jag så ledsen.
Med facit i hand ska jag erkänna att jag under mina 22 år har varit jävlig, jag har sårat människor, jag kan garantera att folk har gråtit på kvällarna över att jag har varit jävlig mot dom och jag har faktiskt struntat i hur andra mår av mitt handlande. Men... jag har själv blivit sårad, varit ledsen och vuxit till en sån människa som inte vill såra nån annan och lever efter måttot "Behandla andra som du själv vill att andra ska behandla dig"
0 har kommenterat
Maybe we like the pain. Maybe we're wired that way. Because without it, I don't know; maybe we just wouldn't feel real. What's that saying? Why do I keep hitting myself with a hammer? Because it feels so good when I stop.
Det var visst ett tag sen jag skrev. Över en månad sen för att vara exakt.
Jag kan väl skylla på att det har varit en seg månad. Inget speciellt har hänt som faktiskt är värt att dela med sig av. Föresten! Jag har fått förlängt schema på jobbet till i Januari. Jag köpte även en ny bil för nån vecka sen. Vuxenpoängen tickade på bra när jag var in på banken och skrev på pappret från ett lån. Det blev en volvo s40 turbo. Jag är jätte nöjd. Jag ska bara se till att inte krocka den som sist när jag hade en ny bil.
Annars då? Jag har återupptagit träningen efter sommaruppehållet. 3-5 gånger i veckan hänger jag på korpen. Jag tänkte fixa till skadan som man har dragit på sig under sommaren efter mat, sprit och ingen träning så långt ögat nå. Jag kan inte annat än skylla på mig själv. Men ärligt, vem fan vill tänka på vad man äter under sommaren. Inte jag iallafall så på nått sätt så är det väl värt de.
Annars är allt som vanligt.
1 har kommenterat
I hate getting flashbacks
Jag var ut i går och det känns som att ångesten som jag har haft idag aldrig kommer att släppa!
0 har kommenterat
If you can dream it you can do it
Jag har vakat många nätter Förhandlat med mig själv Jag har sagt “du borde lämna denna mannen nu ikväll” Det tog allt för många år för mig att bli äntligen bli fri Det har slitit mig itu Det fanns ingen bara du Men jag är lyckligare nu
All hud på min kropp tar ont, min hårbotten svider, halsen känns tjock. Hur har jag lyckats med de här? jag som har varit extra duktig och haft på mig ordentligt med kläder. Jävla skit!
Mitt första, allra första tecken på att jag är sjuk är att det tar ont när jag kammar håret. Gissa om jag blev besviken imorse när hela hårbotten värkte. Dock får jag nästan aldrig hög feber och blir riktigt sjuk utan jag stannar alltid i förstadiet till feber, nu vet ju hur man mår då? Det är så irriterade. Jag önskar att jag kunde få 40 graders feber i typ 2 dagar och sen är de över än att må dåligt utan feber i 4.
Jag har legat i sängen sen jag slutade jobba och jag somnade faktiskt en stund. Jag har planerat att stanna i sängen resten av kvällen i min onepiece, mitt honungsté och Grey´s Anatomy. Det känns som en vinnande idé ifall jag vill bli frisk fort!
1 har kommenterat
För mig är du livet, men jag tar dig för givet
Tvättdag!
Sex maskiner, 10 handukar, tre omgångar sängkläder och oändligt med kläder senare har jag äntligen allt på tork och jag kan se ljuset i tunneln.
Nämnde jag förresten att de är åt en person jag tvättar och inte åt en familj? Jag avskyr att tvätta, så tråkigt!
0 har kommenterat
If happy ever after did exist I would still be holding you like this All those fairytales are full of shit One more fuckin love song I'll be sick
Åh vad jag är glad över att jag faktiskt var nykter igår. Det var nära att jag skulle he mig in i dimman men efter många om och men så blev jag nykter iallafall och idag lider jag inte alls över mitt beslut. Pengarna finns kvar på kontot och ingen ångest. En söndag utan ångest är sällsynt men ack så skönt!
Idag sov jag till 12! lite för länge men tyligen så behövdes de. Jag har gått omkring i mjukiskläder hela dagen och jag har inga planer på att ta på mig nått annat, förutom träningskläder för jag ska ut på en promenad med Anna och rensa hjärnan.
För mig är söndagar nästan lite heliga, då kan jag gå runt utan smink, tjorvigt hår och urtvättade kläder utan att må dåligt. Ni kanske tycker att jag är ytlig. Men jag har avskyr att var "sluskig" (förutom söndagar då!)
Det här duger inte, promenad, hoppa i duschen och sen ligga framför tv:n
0 har kommenterat
Du ville träffa mig i veckan och vill alltid samma sak. Du vill ha det du förlorat men mig får du aldrig tillbaks
Ni vet hur de är. Livet är som en karusell och allt snurrar. Man skrattar, magen pirrar och man har så kul sen mitt i allt roliga, mitt i skrattet och de där grävande pirrandet i magen så stannar allt upp och man blir tvungen att kliva av karusellen just när det är som roligast.
Just nu genomgår jag hela karusellen fast när den har stannat. Livet står still och jag måste kliva av. Jag har haft ett sånt sjukt kul år. Haft ett jobb som jag älskar, umgåtts med fantastiska vänner, träffat nya människor och allt det som hör till.
Snart är sommaren över och jag måste börja om på noll. Igen! Jag har bokat in ett möte för att börja om att studera. Men hur många gånger har jag inte sagt de och sen struntat total i att genomföra de? Jag är rädd att jag ska göra likadant igen. Börja och sen sopa det åt sidan för det är mycket lättare, man måste inte anstränga sig för att lägga nått åt sidan. Till saken hör den att jag måste, jag har inget val. Jag vet vad jag vill jobba med men med min utbildning som jag har kommer det aldrig att gå. Jag måste utbilda mig mer.
För nån dag sen när hela hjärnan var kaos och tankarna plågade mig så slog en skrämmande tanke mig, Tänk om jag skulle få ett fast jobb här då är jag fast. I Piteå, där det sägs att "det man inte vet om sig själv vet alla andra". Vill jag verkligen de? Vill jag verkligen bo här för resten av mitt liv utan att testa bo någon annanstans? Jag tror inte det.
Jag hoppas bara att jag inte gör mig själv besviken den här gången också!
0 har kommenterat
Klockan: 12:26:00 | 
