Min lillebror går ut och vi vet aldrig vart han ska Jag blir så rädd när jag tänker att det kunde vart han eller jag
Klockan: 13:04:00 | Jag ligger i sängen och läste artikeln om pojken som dött i olyckan i Malå och fick en sån stor klump i magen. Nån har förlorat sin son, sin bror, sitt barnbarn, sin vän, Och jag kunde inte hjälpa att jag började tänka på min egen lillebror. Min älskade, älskade lillebror.
Vi träffas sällan och pratar nästan aldrig men tjafsar ofta.
Men den hemska tanken att jag aldrig mer skulle kunna få träffa, prata eller få tjafsa med han igen började att hemsöka mig. Att förlora min lillebror skulle vara en sorg över allt annat. Jag hade aldrig överlevt de. Jag hade dött av sorg och saknad.
Jag älskar min bror så mycket, så otroligt mycket.
Jag hoppas att han aldrig tas ifrån mig för tidig, min älskade älskade lillebror!
0 har kommenterat
Cause they don't even know you All they see is scars They don't see the angel Living in your heart
Idag ställer vi tillbaka klockan. Det visste jag. Mamma ringde halv 6 så jag steg upp, duschade, kokade kaffe och tog en rök. När jag sitter i köket så ser jag på klockan som hänger på väggen, 05.45..Vad fan tänkte jag? klockan ska ju vara 06.45. När tanken slog mig att det inte stod helt rätt till så gick jag till datorn 04.50. Helvete! när jag kollar på mobilen så är den 05.55 och med en noggrannare undersökning så ser jag att min mobil är inställd på paristid och alltså inte ställt tillbaka sig.
Jag ringde till mamma och frågade vad klockan var"06.00" säger hon! Nä, visst är den 05.00 mamma. "Men jag har stä.. Oj, hör jag i andra sidan luren och hon brister ut i ett skratt.
Leif jobbar inatt och vi munnhuggs, retas, jävlas och hånar varandra jämt, Kan ni gissa hur gott gubben hade mått ifall jag hade kommit en timma tidigare?! Jag hade fått äta upp det för resten av mitt arbetsamma liv eller iallafall tills han går i pension och det är 15 år dit. 15 år av narr. Nä, det nöjet ska inte gubben få. Nu när jag kommer till jobbet kan jag skratta åt han för att han har fått jobba en timma längre. Skratta bäst som skrattar sist! haha
0 har kommenterat
got freaky, freaky, baby I was chillin’ with my ladies I didn’t come to get bougie I came here to get crazy I was born to get wild, That’s my style
Lördag, älskade lördag. Jag är ledig i helgen och det var behövligt. Det har varit några hektiska dagar på jobbet så de är väl befogat med helg och få vara ledig.
Snart kommer Rebecca förbi så vi ska in på bolaget. Jag behöver en rolig kväll och få skratta. Det kommer vara värt att ha ångest imorgon!
0 har kommenterat
so am i in this alone? what i´m looking for is a sign
Karma is a bitch
Ny dag och nya möjligheter säger dom. Iallafall är det en ny dag, måndag och en ny vecka. Förhoppningsvis blir det en bra vecka. Jag är lyckats bli förkyld och inte lite heller. Jag snorar, hostar och ögonen rinner, karma kom och bet mig i arslet om man säger så.
Nog är det tur att man blev kvinna för hade jag blivit en karl så hade jag väl inte ens tagit mig upp ur sängen imorse när det inte gick att andas och bröstet värkte för att jag har hostat hela natten. En förkylning har förhoppningsvis ingen dött av så jag ska nog överleva.
0 har kommenterat
så snurra min jord igen
Söndagen är här och inte helt oväntat så knackade ångesten på halv åtta på morgonen. Jag vaknade av min ångest och jag var säker på att den skulle ta mig ner på djupet och det har den och andra sidan gjort. Jag har legat i sängen, i forterställning och plågats.
Det är först nu som jag lyckades kravla mig ur sängen och ta en dusch och bara sådär så är ångesten nästan borta. Det är precis som att den följde med vattnet ner i avloppet. Mina ben orkade inte stå så jag satt ner i nästan 30 minuter och på 30 minuter hinner man med många tankar. Jag hann reda ut en hel den av den stora tjorven som jag själv har skapat.
Förbannade fylleångest!
1 har kommenterat
So pick me, choose me, love me
Två dagars arbetsvecka har jag haft och nu har jag gått på helg. Hur underbart är inte de? en gång på sex veckor har jag den här drömveckan. Sen på måndag har jag kväll så hela söndagen kan jag ligga och må dåligt över lördagen utan att ha panik att jag ska upp halv sex måndag. Jag älskar de!
0 har kommenterat
Silence is a womans loundes cry
Gud, jag vill bara gråta. Jag vill gråta så mycket men jag kan inte. Gåten ligger där så nära men det finns inga tårar. Istället gråter jag inombords, tyst och stillsamt utan att nån märker de. Ibland måste man gråta för att människor faktiskt ska förstå att man är ledsen, att dom ska förstå att det jag gör just nu sårar den här människan. Dom förstår det liksom inte annars.
Jag kan inte förstå hur man kan agera, göra vissa saker och sen inte fatta att oj, om jag gör dehär så kanske den där människan blir ledsen och sen faktiskt ha bra samvete. Jag brukar tänka tillbaka till mig själv och mina egna handlingar. " Hur hade jag känt mig själv om nån gjorde såhär mot mig"
Ett fint exempel är när jag var tillsammas med mitt ex och det fanns dom som låg med han fast dom visste att vi var tillsammans. Dom deltog i hans otrohet och stuntade fullständigt i hur många nätter jag låg och grät, hur dåligt jag mådde och hur många ärr i min själ som fortfarande hemsöker mig, hur jag än idag har svårt för att lita på en kille, att jag idag är så rädd att träffa en kille som ska vara otrogen mot mig så att jag hellre klipper banden än faktiskt ger det en chans.
Visst låg mycket hos han och han går absolut inte skuldfri, men om man VET visst fan har man själv en skyldighet? Att man är så egoistisk över sin egna temporära tillfredställelse att man fullständigt skiter i hur den tredje personen mår efter sin handling.
Jag själv hade aldrig gjort så mot någon människa, inte om jag visste att det var förbjuden frukt. Jag vet hur man mår och jag önskar ingen människa ett så trasigt hjärta.
Nu var det inte det här jag tänker på för det har jag förlåtit dessa människor för men jag kommer aldrig kunna glömma. Men det är ett för jävligt bra exempel.
Däremot när en del av mina vänner är så egoistiska över sin egen tillfredställelse att dom struntar i hur jag faktiskt känner mig, när dom inte bryr sig om att dom sårar mina känlor eller någon annans för del delen så blir jag så ledsen.
Med facit i hand ska jag erkänna att jag under mina 22 år har varit jävlig, jag har sårat människor, jag kan garantera att folk har gråtit på kvällarna över att jag har varit jävlig mot dom och jag har faktiskt struntat i hur andra mår av mitt handlande. Men... jag har själv blivit sårad, varit ledsen och vuxit till en sån människa som inte vill såra nån annan och lever efter måttot "Behandla andra som du själv vill att andra ska behandla dig"
0 har kommenterat
Maybe we like the pain. Maybe we're wired that way. Because without it, I don't know; maybe we just wouldn't feel real. What's that saying? Why do I keep hitting myself with a hammer? Because it feels so good when I stop.
Det var visst ett tag sen jag skrev. Över en månad sen för att vara exakt.
Jag kan väl skylla på att det har varit en seg månad. Inget speciellt har hänt som faktiskt är värt att dela med sig av. Föresten! Jag har fått förlängt schema på jobbet till i Januari. Jag köpte även en ny bil för nån vecka sen. Vuxenpoängen tickade på bra när jag var in på banken och skrev på pappret från ett lån. Det blev en volvo s40 turbo. Jag är jätte nöjd. Jag ska bara se till att inte krocka den som sist när jag hade en ny bil.
Annars då? Jag har återupptagit träningen efter sommaruppehållet. 3-5 gånger i veckan hänger jag på korpen. Jag tänkte fixa till skadan som man har dragit på sig under sommaren efter mat, sprit och ingen träning så långt ögat nå. Jag kan inte annat än skylla på mig själv. Men ärligt, vem fan vill tänka på vad man äter under sommaren. Inte jag iallafall så på nått sätt så är det väl värt de.
Annars är allt som vanligt.
1 har kommenterat