I could really use a wish right now

Jag blir så less på mig själv. Jag tänker för mycket, alldeles för mycket! Jag blir så irriterad på mig själv då jag ständigt ser det negativa i saker och aldrig det positiva, att jag alltid söker fel, att jag aldrig kan ta en dag i taget utan drar i väg med månader.
Jag är så less på att göra mig själv ledsen. Jag kan inte "unna" mig något utan att få hemska skuldkänslor. Jag kan inte "unna" mig dom här vardagliga sakerna som man faktiskt behöver för att orka. Nedå, jag straffar mig själv i stället. Idag har jag tränat och slog mitt nya "rekord" då jag cyklade en mil med 2 minuter bättre än sist och sen ställer jag mig i spegeln och ser på mig själv och tänker "fan, jag kunde ha gjort bättre, jag tog inte i nog" då jag egentligen ska tänka "Fan, det där gjorde jag helvetes bra!"

Jag kan aldrig tänka då jag far från Jocke eller då han far från mig att "vi träffas ju ändå snart igen, vi fixar det här för att vi verkligen vill"
Nedå, jag tänker " fan, nu är det skit länge innan vi träffas, tiden kommer att gå as sakta och vi kommer skita i det här till sist" fast jag vet att det inte är så. Jag vet att vi kommer träffas snart, att tiden kommer att gå fort och att vi kommer kämpa så inni för att få det här förhållandet att fungera för att vi tycker om varandra så fruktansvärt mycket. Men ändå så måste jag se det negativa i det fast det inte hjälper alls utan bara gör saken mycket svårare och jobbigare.

Jag oroar mig alltid i onödan. Hur ska jag klara nästa månads räkninger? hur mycket får jag jobba den här månaden? hur mycket kommer jag att få jobba nästa månad, och månaden efter den månaden? tänk om jag går upp i vikt, tänk om jag dör i natt av att jag bara slutar att andas, tänk om jag aldrig kommer att få barn, tänk om jorden går under och det fortsätter så hela tiden. Allt snurrar ständigt i mitt huvud! det tar aldrig slut. Jag tänker hela dagarna, kvällarna och nätterna! Jag vill inte tänka. Jag vill ta en dag i taget och rätta mig efter just den dagen.
Men tydligen så är det för komplicerat för en människa som jag att klara av det...




0 har kommenterat




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Bara jag som ser den)

Bloggadress?:

Kommentar:


Till startsidan